Vårflon….

Ja må då säge att na teckna ätte vårflon ha vi inte märrt i hennä runtikring, däremot försvinn snön rätt ne i backen vä n’jävla farrt. Vi ha hadd n’falli vållsam vinter vä förbannat mycke tå ä”hänn vite gulde. Sä nu ä man gla att dä försvinn å sommarn närmsä vä store stega. Fôgellive lev opp för fullt!

Annonser

Omstarrt

Sä då va man fäll tebaker någolunda på bana hänn igen. Ja funnder om dä ä nagen som ha saknä ä’hänn inlägga!?

Ja kan meddel att sädesärla ha landa på Åljön, då vet man att vorn ä här på rektet.

Ha n’fali fin holj ållehop!

 

Tebaker…..

Nu börj jäg på vära tebaker som gammalt i tin, åtminstone n’bra bit på väg. Ja ha na måla å nå innan, men de jett fo ta sin ti som dä behövs.

Va ållt ä’hännä hannel om tänk ja berätt länger framgent.

Myggfritt

Gusse idag vare rennt småkållt på utsia döra, dä förbanne mä förste ganga n’hänn vintern. -27° ä fäll int fy skam tyck jäg, n’aning förkållt för mine lunger, men man behöv ju int vära ute tack å lov. 

Hur kållt äre i övrige lanne, måntro? 

Trevli dag! /Åljöarn

Nyåre

Jaha då börj vi på närm oss tjugehundreartan, äre nagen som funnder äll ske lava na för näste år måntro!? Ja tro ja ske försök å bli ännu mer positiv än ja ä nu. Man kan ju ållti pröve, man behöv töckä för sinnesron å själn. 

Ja önsk ållihop ä Gott Nytt År! 

/Åljöarn 

Orla som sövlä

Hur mangä ener använn äll ha hörrd orla som: ”ät ji bårner, pappa ät sövlä”. Ja ha hörrd ä nagrä ganger fast då i tåsjö. Å ä anne orl som man då rackt hör ålldeles för sällan ä ”åtför o åtabak”. Mer tå ä’hänn orla jett man använn å bevära. Ålle orla på dealekt ä jussom heli på na vis. Som ja nämnt mangä ganger, ä n’hänn sia helt å hållet min egna tolkning tå åljö/böln å bodumsmåle. 

Go fortsättning! 

3:e advent

Jaha, då ha vi komme te näst siste advent innan n’hänn fine julholja ä. Stressn hänn lägg ja på hylla i år, man fo väl planär som alle annre högtida. Grärna ske in, fasen va tur att dom komme på å göra träa tå plastn, då slipp man ju kut härri skogen å let n’dänn perfekte å ståtlige grärna. 

Ha en fin sönda!