Huvvaligen vikket ovär dä ha vôre på sistone i hennä oppi lanne, man jett ju vära gla att int Åljön vä omnäjd gutte ha hadd strömlöst lickt sôm dom hadd i övrige norrlands inlann. Å na träa ha då int fôlle ne runtikring va jäg ha hörrd, a’Dagmar vell man då int träff på na mer, för blåstn äll stormn ha vi då fott känn tå sä dä räck å bli över.

Snön vi fott i hittan på Åljön å byn tyck ja börj på räck, nå äre trevligare vä snön om vintern änn uttan, men dä behöv då rackt int komma na mer tå ä. Isa ä ju litte osäker, dä ha jussom int vöre na kållt n’länger ti sä man ha svårrt å tro att tjocklekn räck tell, men tôcke fo man ju ta reda på om man ske ut å fisk äll åk nan skoter.

Ja jett ju önsk ållihop HÄPPY NJO JER!

Hae! /Väbbmastern