Om julaftan

Om julaftan då feck vi
ha kämmardöra öppen.

Vaxduken vart bredd
hitpå köksborle å grötn
va vitare än vanlit. 

Pappa tog säg julsupen
å ställt ônna flaska tell näste jul,

å mamma såt ilave oss
hävä borle. 

Man kônne fo e par
himmstôckenstromper
om man hadd tur,
å karbidlampa feck brinne
ända tell klocka nie.

Ett år feck jäg n’apelsin,
å bäste vä hon dä va att papärä
okring a va sä mjukt
å behännlit då man skull på dass.

E anneår hadd momma
fernissa kurkmatta häri köke,
men börje från fel håll,
sä hon feck fira jul häri hörne
ônner väggklocka.

Dä geck föll nan väg.
Dä va värre för katta
som vart ståenes mitt på gôlve.

Men bäste vä julaftan
dä va juldan
– för då va man ledi
å kônne ta semester.

Från ”Baka lagårn”